Från lokal utveckling till riksdag
En kort reflektion
När jag blickar tillbaka på de senaste två åren ser jag en röd tråd mellan vårt lokala kvalitetsarbete med Huset i Nordmaling och de systemfrågor jag lyft i nationell debatt. Det är fascinerande hur erfarenheter från en glesbygdskommuns socialtjänst kan belysa grundläggande strukturproblem i svensk välfärd.
Allt började 2021 ur akut frustration. Hög personalomsättning, ständigt överskridna budgetar och systemkaos. Det var härifrån Huset föddes – vårt ledningssystem som nu blivit ryggraden i vår organisation.
Men ju mer vi arbetade med att skapa lokal struktur, desto tydligare blev det att många av våra utmaningar handlade om grundläggande konstruktionsfel i svensk socialtjänst. Detta ledde mig till att producera tre debattartiklar under året:
I Socionomen lyfte jag decentraliseringens problem – 290 kommunala huvudmän skapar fragmentering, inte mångfald. I Dagens Samhälle argumenterade jag för statligt helhetsansvar med sammanhållna styrkedjor. I DN Debatt fokuserade jag på barnskyddets kärnproblem – att vi blandar ihop familjestöd, barnskydd och brottshantering i samma system.
Det slående är hur vårt arbete med Huset speglar behovet av systemtänkande nationellt:
Lokalt har vi lärt oss att struktur skapar frihet, att tydliga processer minskar stress, att styrkebaserade förhållningssätt behöver stå som kärnprincip i styrningen och att helhetssyn kräver medveten design.
Nationellt behöver vi erkänna att decentralisering kan försvaga kvalitet, att komplexitet kräver specialisering, och att systemlogiker i konflikt skapar omöjliga situationer på lokal nivå.
Politiken fokuserar ofta på symptom – skärpta lagar, ökade resurser – istället för att ifrågasätta om strukturen själv är problemet. I vårt arbete med Huset har vi lärt oss att ibland måste man bygga om från grunden, inte bara måla om väggarna.
Förändring kräver tålamod, struktur måste komma före kultur, och delaktighet är avgörande. Vi har arbetat över två år med Huset och ser nu påtagliga resultat: ökad medarbetartrivsel, stabiliserad ekonomi och förbättrad kvalitet.
Ibland undrar jag om jag är naiv som tror att systemfrågor kan lösas. Men sedan ser jag vad vi åstadkommit lokalt. Om det går att förändra system i liten skala, varför skulle det inte gå i stor skala?
Kanske behöver vi börja där – med att visa att andra sätt är möjliga. Inte genom att kritisera det som finns, utan genom att bygga något bättre.
Det är i alla fall det vi fortsätter med lokalt - ett rum i taget i Huset.
En reflektion om när lokal systemutveckling möter nationell debatt.