Människa & Maskin: Socialt arbete i smältdegeln

Människa & Maskin: Socialt arbete i smältdegeln — Del 7

Kunskapens politik: Demokrati, samhällskontrakt och expertis

Mar 15, 2025

Vill ni ha ett utlåtande eller vill ni ha ett samtal? - vad vill vi egentligen uppnå med brukarmedverkan? Checka av en box och inhämtade data — eller skapa genuin dialog och delaktighet i utveckling?

I tidigare delar har vi utforskat spänningsfältet mellan systematisk kunskap och mänskligt omdöme, samt hur samhällskontraktet formar våra institutioner. Nu ska vi fördjupa oss i kunskapens politik — hur demokrati, expertis och tillit samspelar i moderna välfärdssystem.

Den demokratiska cykeln: Från samhällskontrakt till praktik

Samhällskontraktet vi diskuterade i del 2 skapar en fundamental demokratisk cykel:

Medborgare begränsar frivilligt sin frihet genom att underordna sig samhällets lagar
De utövar demokratisk makt genom röstning
Valda företrädare skapar lagar och policys
Offentliga institutioner får mandat att implementera dessa lagar
Detta skapar legitim makt över medborgarna
Medborgarna behåller rättigheter och skyldigheter enligt lag
Cykeln fortsätter genom demokratiskt deltagande

Denna cykel är helt beroende av tillit. Vid en nyligen genomförd konferens lyfte Jan Eliasson1, F.d. Ordförande för FN:s generalförsamling fram en oroande trend: växande misstro inte bara mellan nationer utan inom samhällen. Kvaliteten i vårt eget samhälle bestämmer i allt högre grad hur vi agerar internationellt, påpekade han. Vi ser 'vi mot dem'-tendenser, hat och hot i sociala medier... Tillit och ärlighet har funnits, finns kanske fortfarande, men jag känner att de har minskat.

Jag hade äran att få en bild tillsammans med Eliasson efter konferensen! Foto: Madelen Ögren

Available for iOS and Android

Olika världar i det demokratiska systemet

Den demokratiska cykeln opererar genom olika världar inom välfärdsorganisationer:

Den administrativa världen representerar de formella strukturer genom vilka demokratiska beslut implementeras. Här säkerställer kontroll- och ansvarsskyldighetsmekanismer att offentliga resurser används enligt avsikt.

Den professionella världen visar hur politiska mandat omvandlas till praktik genom professionellt omdöme och expertis. Denna värld betonar relationsbaserat arbete och praktisk visdom.

Klientens värld speglar hur medborgare upplever välfärdssystemets tjänster. Här möter levd erfarenhet formella strukturer, när människor navigerar i systemen samtidigt som de upprätthåller sina rättigheter och värdighet inom samhällskontraktet.

Den politiska världen kopplar samman medborgarnas behov med systemets svar genom demokratiska processer. Den måste kontinuerligt visa sin legitimitet genom både effektiv tjänsteleverans och demokratiskt deltagande.

Tillit och systemutveckling

Relationerna mellan olika verkligheter i välfärdssystemen är fundamentalt beroende av tillit. När tilliten eroderar mellan politiska och professionella sfärer ser vi ökad detaljstyrning och krav på formalisering. Som Theodore Porter2 analyserat, uppstår denna strävan mot mekanisk objektivitet ofta när professionell expertis möter externt tryck och granskning. Systemet förskjuts då mot standardisering och formalisering, där säkerhet söks genom vad jag här kallar Maskinen snarare än genom tillit till det mänskliga omdömet. Samma dynamik uppstår när allmänhetens förtroende för politik eller profession minskar. Svaret blir ofta mer formalisering och ökade krav på mekanisk objektivitet och evidens. Medan ansvarsutkrävande är viktigt kan överdriven formalisering paradoxalt nog undergräva just den kvalitet den syftar till att säkerställa. Detta skapar en komplex balans mellan kaos och ordning - att upprätthålla ordning kräver struktur, men alltför mycket ordning genom formalisering kan kväva det professionella omdöme och den flexibilitet som krävs för effektiv praktik.

Expertisens demokratiska roll

Genom samhällskontraktet har vi delegerat vissa beslut till experter — inte för att underminera demokratin utan för att förverkliga dess mål om stabilitet, trygghet och utveckling. Välfärdsstatens expertis hämtar sin legitimitet från demokratiska processer, men måste samtidigt utövas med respekt för medborgarens röst.

Detta skapar en balans snarare än en motsättning. Vår expertis som välfärdsprofessionella är inte ett alternativ till demokrati utan ett uttryck för den — ett sätt att förverkliga demokratiskt fattade beslut genom kvalificerat arbete. Samtidigt måste denna expertis kontinuerligt balanseras mot medborgarens perspektiv och delaktighet.

En ständig balansgång i sociala barnavården är användningen av standardiserade mallar baserade på forskning. Å ena sidan är risken en betoning på mallen och den Maskin vi byggt upp genom formaliseringen - där familjer känner sig främmandegjorda av processen. Å andra siden risken för godtycke och betoning på relationen med professionella strävan att utveckla människan - där systematisk kunskap riskerar förbises.

Evidensbaseringens demokratiska potential

Evidensbaserad praktik (EBP) missförstås ofta som enbart implementering av forskningsbaserade metoder. I själva verket handlar EBP om integration av tre kunskapskällor som ska sammanvägas genom Professionell expertis och gott omdöme:

Bästa tillgängliga kunskap
Brukares situation och kontext
Brukares erfarenheter och preferenser

När dessa tre kunskapskällor möts i praktiska beslut förverkligas en form av kunskapsdemokrati där olika röster integreras utan att någon dominerar helt. Detta kräver att vi utvecklar strukturer där forskningskunskap, professionell erfarenhet och brukarens perspektiv kan mötas i jämbördiga samtal.

Som Cochrane-illustrationen vi diskuterade i del 3 visar kan systematiska översikter avslöja mönster som inte syns i enskilda studier. På samma sätt kan systematisk integration av olika kunskapskällor ge oss en rikare förståelse än varje källa för sig.

Digitala system och demokratisk kunskap

Tekniken vi använder för att hantera välfärdstjänster är inte neutral — den formar aktivt hur kunskap flödar genom organisationer. När vi konfigurerar välfärdssystem, utformar dokumentationskrav eller implementerar beslutsstödsverktyg gör vi avgörande val kring:

Vilka typer av kunskap som räknas som giltig
Hur olika perspektiv vägs
Var professionellt omdöme passar in
Hur klientens röst hörs

Dessa val har konsekvenser för demokratiskt deltagande och tillit. System utformade primärt för administrativ effektivitet kan oavsiktligt undertrycka viktiga kunskapsformer som motsätter sig standardisering. Omvänt skulle genomtänkt utformade digitala verktyg potentiellt kunna stärka demokratisk dialog genom att skapa nya utrymmen för olika röster.

Konfigurering av system för tillit

Att skapa system som stödjer tillit kräver noggrann uppmärksamhet på mänsklig värdighet, samarbetspotential och balans mellan konkurrerande behov:

Mänsklig värdighet kräver respekt för mänskligt omdöme och stöd för relationsbyggande
Samarbete frodas genom utrymmen för dialog och gemensam problemlösning
Balans kräver upprätthållande av ansvarsutkrävande samtidigt som flexibilitet bevaras

När en socialsekreterare upptäcker att en generell metod systematiskt missar behoven hos en viss grupp är detta en demokratiskt relevant insikt som behöver lyftas uppåt i systemet. Denna form av kunskapsbyggande, som utgår från praktiken och växer till nya helheter genom syntes, är ofta underskattad men avgörande för att våra system ska utvecklas i takt med verkliga behov.

Vägen framåt

Som Eliasson påpekade bör vi organisera oss kring problem snarare än byråkrati, erkänna faktabaserad kunskaps betydelse för demokratin, och inse att tillsammans är världens viktigaste ord.

För att förverkliga detta i välfärdens värld behöver vi:

Skapa strukturer där olika kunskapsformer kan mötas och berika varandra
Bygga tillitsrelationer mellan politiker, profession och medborgare
Utveckla digitala system som stödjer snarare än ersätter mänskligt omdöme
Erkänna att faktabaserad kunskap är central för demokratin, samtidigt som olika perspektiv på fakta måste få utrymme

När vi i socialtjänsten formar vår praktik och våra system ställs vi inför en fundamental fråga: När vi säger att något fungerar eller representerar god praktik i välfärdstjänster måste vi fråga — bra för vem? Hur definierar olika intressenter framgång? Vems värderingar formar vår förståelse av evidens och effektivitet?

Till reflektion

Inför nästa del om evidens och värderingar i praktiken bjuder jag in till eftertanke:

Hur påverkar maktdynamik kunskapsanvändningen i din praktik?
Var ser du möjligheter till mer demokratisk kunskapsutveckling?
Vad hjälper dig att upprätthålla tillit mitt i systemtryck?
Hur kan vi bättre balansera olika kunskapsformer samtidigt som vi tjänar allmänhetens förtroende?

Detta är det sjunde inlägget i vår serie som utforskar spänningsfältet mellan systematisk kunskap och mänskligt omdöme i moderna välfärdssystem. I nästa del undersöker vi evidens och värderingar i praktiken — hur olika kunskapsformer integreras i vardagens välfärdsarbete.